tisdag 5 oktober 2010

Funderingar...

över att havet kan vara så vackert och ändå så skrämmande



vem kan ha tillverkat betongstenen som ligger bland alla andra stenar





Vem har slitet och dragit upp båtar med hjälp av denna





Vem njuter inte av denna vy




Vem har planterat ett äppleträd vid havet



Vem har skapat detta




Varför växer det något mitt i sanden





Vem gjorde så denna sten spolades upp framför mina fötter.
Fick så klart följa med hem




Varför skräpar vi ner...




Vem var ägaren och varför har man lämnat båten.







Varför blir det torrsprickor i mina älskade stövlar och vatten rinner in.
De är nu kastade :=(




Varför står bänken övergiven på stranden och kommer havets vågor att ta den med sig...







Varför ger havet en så härlig frihetskänsla när det samtidigt har en så kuslig makt som man inte rår på...





                                                                        

8 kommentarer:

Pysselpalatset sa...

Härliga bilder och en skön liten betraktelse... som ett kåseri... Skulle vilja ha den gistna båten och halvt gräva ner i trädgården för att göra sandlåda i den till kidsen... kram J

gittan sa...

Underbara bilder och tänkvärda ord. Jag föll för de rostiga gångjärnen, en ny sida jag upptäckt hos mig själv. Jag gillar verkligen gamla rostiga detaljer som gångjärn och beslag =D
Kram gittan

Susie på Stjärnarve... sa...

Härliga bilder och du har verkligen fått fram den ödsliga strandens höstkänsla!

Monica sa...

Många frågor och tyvärr inga svar! Men det kanske bara är bra? Litet mysterier att fundera över...
Fina bilder av fina strandfynd på en fin strand! Österlen?
Inte riktigt likt vår strand här på sydkusten.
Ha en bra dag, kram, Monica

Unknown sa...

Vilka hänförande bilder du visar. Godis för en tjej med rötterna på Österlen:)
Ha det gott,
Charlotta

Maria Thorbjörnsson sa...

Njuter av bilder och frågor...men har inga svar..ha det..Maria

Peter Gaunitz Landskapsdesign sa...

Vem? Ingen aning, men jag vet att den bästa vännen bland esteter heter TIDEN.

Sen behövs ju BLICKEN för att verkligen se tidens skönhet. Den har du.

gamla skolan sa...

Vackra bilder och värdefulla tankar !!! Kramar Susanne ♥